Dansportalen
Johannes Operan klass

Johannes leder morgonklassen, som även var hans sista klass för Kungliga baletten. Foto Cristian Hillbom

Johannes Öhman om sina sex år som balettchef:

Jag har medvetet satsat på originalverk för Kungliga Baletten

STOCKHOLM: Under tio år som balettchef i Sverige skapade Johannes Öhman internationell uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, omkring Sveriges stora dansinstitutioner – och om sig själv. Mats Eks Julia och Romeo var den största sensationen. Pontemolle, i tidig 1800-talsstil, var en danshistorisk bedrift.

Nu har Johannes Öhman blivit headhuntad till ett internationellt toppuppdrag, som chef (tillsammans med Sasha Waltz) för Staatsballett i Berlin. Dansportalen träffade Johannes Öhman den sista arbetsveckan på Operan, för ett samtal om erfarenheter och visioner.

Johannes klass Kalle

Johannes instruerar Kalle Wigle-Andersson. Foto Cristian Hillbom


Du har varit en framgångsrik balettchef? Vilka var dina mål, visioner och förhoppningar när du tog jobbet?

Mitt mål var att arbeta upp ett nytänkande med förhoppningen om att den kreativa dansglädjen skulle genomsyra kompaniet. Jag var då inte medveten om att kompaniet genomlidit en viss tid av svårigheter och dysfunktionella strukturer. Organisationen fungerade helt enkelt inte optimalt.

Min uppfattning var att det under den perioden var mer snack om mycket annat än det vi skulle presentera på scenen, vilket gjorde att det viktigaste för mig var att möta kompaniet i ett samtal kring vision, identitet och givetvis repertoar.

Ett av huvudmålen var att Kungliga Baletten skulle uppmärksammas internationellt, hamna på kartan så att säga. Vi behövde arbeta upp en egen, unik, bred och ny repertoar, som nu med facit i hand gav oss möjlighet att genomföra internationella gästspel som exempelvis till Parisoperan.

Johannes Öhman

Johannes ger instruktion på klass. Foto Cristian Hillbom


Under mitt första år som chef i Stockholm engagerade jag några moderna dansare vilket delvis bidrog till en konflikt i kompaniet. Den varade i ungefär två år. Det var något jag inte hade räknat med eftersom jag var och fortfarande är övertygad om att de båda kompetenserna klassiskt/modernt kan mötas och befrukta varandra. Tack och lov fungerar det bättre i dag.

Kungliga Balettens dansare respekterar och uppskattar varandra på ett helt annat sätt än i början av mitt förordnande. Det var viktigt att ta ansvar och skapa en överbryggning mellan det klassiska och moderna genom att tydliggöra att beslutet är mitt när det gäller kompaniets spets både inom den klassiska och den moderna dansen.

Efter det mötet vände många på huvudet och tittade på sin chef istället för att hacka på varandra och för min egen del blev situationen betydligt mindre komplicerad att hantera. Det är lättare att möta enskilda personers ilska öga mot öga än att höra på omvägar att det pågår konflikter i korridorerna.

Av de program som vi genomfört under mina 6 år är jag mycket nöjd med exempelvis den senaste kreationen/verket av Sharon Eyal, som dansas av en mix av de moderna och de klassiska dansarna. Verket inkluderar likvärdiga delar av alla dansarnas kompetenser och dessutom älskar dansarna koreografin!

Johannes klass

Johannes ger instruktion till Kisa Nakashima. Foto Cristian Hillbom


Du fick bestämt genomgå kurser i konflikthantering i Göteborg?

Ja, säger Johannes med ett leende. Kurserna gav mig stöd och verktyg, men när konflikter uppstår är inte den ena konflikten lik den andra. Jag är inte konflikträdd, jag är mycket för kommunikation. Den styrkan plus de verktygen har hjälpt mig.

Har du haft makt att genomföra dina föresatser?

I min vision om Kungliga Baletten har det mesta förverkligats, men mycket vill ha mer! Dock är jag högst medveten om att Kungliga Baletten verkar i ett Operahus där vi delar resurser och antal föreställningar med operasektionen. Operan AB som helhet kommer först, inte enskilda sektioner.

Du har genomfört flera stora projekt. Hur fick du ekonomi till t ex Julia & Romeo – ett originalverk.

Det är varje chefs vilja att genomföra drömprojekt och för att det ska gå behöver man stöd av både sin vd och ledningsgrupp. Det gäller att argumentera för rätt sak: jag menar, här har vi faktiskt Mats Ek, en svensk världskoreograf. Vi kan bara inte låta bli att iscensätta ett originalverk av honom för Kungliga baletten.

Du behöver inte dra sådant i styrelsen för att få igenom projekten?

Nej. Jag tar det med min chef – dvs. vd. Jag får en budget tilldelad för spelåret men kostar det mera måste jag givetvis förklara och argumentera för varför vi behöver mera pengar till ett specifikt verk.

Hur kunde du få hit en originalbalett av Bournonville?

Bournonville var chef för Kungliga Operan i Stockholm under en kort period och jag försöker alltid hitta återkopplingar till vår historiska bakgrund. Bournonvilles dansstil har betytt så mycket för den klassiska baletten. Det viktigaste med just det här senaste projektet var att hitta rätt personer för iscensättningen/rekonstruktionen och för mig var valet givet att det skulle vara Frank Andersen och Dinna Bjørn. De kan sin Bournonville utan och innan och vet exakt vad de håller på med.

Baletten har även varit på internationella turnéer, hur fick ni pengar till det?

Alla turnéer bör vara kostnadsneutrala eller gå med plus, och min vilja med de internationella turnéerna har varit att främst sikta in sig på huvudstäder. För att få en turnéinbjudan till exempel till Parisoperan behöver vi kunna erbjuda arrangören något exceptionellt bra, dessutom gärna med en nationell identitet.

Jag beundrar Mats Ek och hans arbete. Vi startade, eller snarare fortsatte, vårt samarbete nästan direkt efter att jag fått tjänsten i Stockholm. Hans stöd har betytt enormt mycket och det har varit avgörande att just han var den som gav oss ett alldeles nytt verk. Han kom och kollade in kompaniet och sa: ok, låt oss sätta igång.

Brigitte Johannes

Brigitte Lefèvre på besök i Stockholm 2013. Foto CH

När Mats gett klartecken att gå in i ett samarbete reste jag till Paris och träffade Brigitte Lefèvre – dåvarande chef för Parisoperans balett. Jag känner Brigitte sedan tidigare och var fullt medveten om att de ofta tar in gästspel i januari när kompaniet har semester. Lefèvre svarade: välkomna, men jag vill se produktionen först. Samtalet ägde rum i Paris 2012 och vi åkte på turné dit 2015!

I år blev det även turneér till Malmö och Göteborg med en annan utmärkt koreografs verk, Drömmen om Svansjön.

När jag såg i operans planering att operasektionen skulle sätta upp det fantastiska verket Nibelungens Ring – ett verk som i princip kräver alla resurser av operahuset – fanns det en lucka för oss att gästspela nationellt. De nationella turnéerna ingår i operans uppdrag och just i den här perioden passade det perfekt för balettens del att göra en turné med Pär Isbergs version av Svansjön.

Har de internationella turnéerna gått med vinst?

Alla våra internationella turnéer under mitt chefskap har varit kostnadsneutrala eller gått med vinst.

Varför ges endast ca 80 föreställningar i Stockholm?

När vi ska sätta upp ett helt nya verk går mycket tid åt till kreationsprocesser vilket bidrar till att arbetsdagarna blir längre och i och med det kan vi, på grund av arbetstidsavtal, inte genomföra lika många föreställningar.

Budgeten är givetvis också en avgörande faktor av hur många verk vi kan sätta upp.

I dagsläget kan vi iscensätta två till tre helt nya verk per säsong utöver repriseringarna.

Men i Köpenhamn ger man cirka 120 föreställningar per säsong?

Jag tycker givetvis att Kungliga Baletten borde spela flera föreställningar per säsong. Med det sagt är det viktigt att veta att det finns många faktorer som är avgörande. Exempelvis de fackliga arbetstidsavtalen som är förhållandevis begränsande i hur många timmar en dansare totalt är aktiv på både scen och på sal.

En stor skillnad gällande Köpenhamn gentemot Stockholm är att Det Kongelige har ca 90 dansare och vi har 67. Det är en avgörande skillnad för att kunna sätta upp flera verk under en säsong. Köpenhamn har också två teatrar där de i det nya operahuset mest spelar opera viket i sin tur ger mer plats för dansen på det Kongelige Teater. I Stockholm har vi en scen, som vi delar med operauppsättningarna.

Det vi har saknat under din tid som chef är till exempel Forsythe och Balanchine.

Jag har medvetet satsat på en kompaniprofil som bygger på att skapa originalverk direkt för kompaniet. I och med detta val har en del koreografer tyvärr fått stå åt sidan. Inte sagt att de är dåliga utan för att det helt enkelt inte finns plats i planeringen. Det har varit många mycket bra koreografer som tyvärr inte fått plats i repertoaren under min chefsperiod.

Sasha Waltz och Johannes Öhman. Foto Andre Rival

Sasha Waltz och Johannes Öhman. Foto Andre Rival


Nu väntar ett nytt internationellt uppdrag. Har mål, visioner och förhoppningar förändrats?

Sasha Waltz och jag har exakt samma vision som vi hade vid presskonferensen i Berlin under september dvs. vi kommer att erbjuda Berlinpubliken en repertoar med hälften moderna och hälften klassiska verk. Vi kommer att sätta upp 10 produktioner per år. Sasha Waltz skapar ett nytt verk per år för kompaniet med start 2019.

Staatsballett är autonom i sin struktur till skillnad från mina tidigare uppdrag. Jag blir tillsammans med Sasha vd för Staatsballett som i toppen styrs av en stiftelse.

Staden Berlin har tre fantastiska operahus som kompaniet spelar på, man har en mycket bra produktionsbudget och närmare 90 dansare. Alla förutsättningar finns för att vara progressiv. Det kan ta tid att se resultaten men att inte hoppa på tåget, ja det skulle kännas ångerfullt tror jag. Det finns alltså nästan inga ursäkter för att inte ta sig an erbjudandet!

Vad var det som gjorde att du ville samarbeta med Sasha Waltz?

Vi delar många värdegrunder när det gäller dans och scenkonst trots att vi har helt olika bakgrund. Vidare har jag de senaste 10 åren som chef upplevt stunder då man är något ensam kring besluten och de konstnärliga valen. Det kan vara tröttsamt och svårt.

I mina samtal med Sasha har hon ofta en helt annan ingång till vad vi ska göra, både socialpolitiskt och arkitektoniskt. Hon ser många gånger dansen ur ett helt annat perspektiv än många andra.

Det blev ett ordentligt väsen när ni blev tillsatta!

Ja, det kan man verkligen påstå, men vi träffade äntligen kompaniet för första gången i slutet av april och då hade det varit ännu ett politiskt val i staden Berlin. Den nye kultursenatorn som inte var den som tog beslutet att engagera oss står även han bakom oss till 100 procent.

Vid stormötet med kompaniet inledde Sasha samtalet i cirka fem minuter och talade om sig själv och sin bakgrund som konstnär. Jag tog därefter vid och öppnade rätt och slätt med att säga att vi inte kommer ta bort den klassiska repertoaren. Därefter talade vi om de koreografer vi kommer att engagera. Mot slutet av mötet som varade under dryga timmen ändrades stämningen från att man kunde skära med ett rakblad i luften till att de flesta applåderade.

När börjar du jobba med kompaniet?

Jag sparkar igång redan nu på halvtid och officiellt fullt ut som Intendant i augusti 2018 vilket är ett år tidigare än planerat. Sasha kommer med i chefskapet från augusti 2019.

Däremot fattar vi naturligtvis redan idag alla beslut tillsammans.

Johannes sista gången scenen

Johannes går in på scenen tillsammans med sonen för avtackning. Foto Ellen Öhman-Lindqvist


Du slutar med kort varsel här på Operan
?

Jag har varit institutionschef i drygt 10 år och innan jag går över till det nya uppdraget vill och behöver jag ägna tid åt min familj och vänner.

När jag sa upp mig i början av september 2016 bestämdes att jag skulle programmera hela Kungliga Balettens säsong 2017/2018.

I och med detta behöver således inte den nya balettchefen börja med att skyndsamt sätta samman en repertoar. Man skulle kunna säga att repertoarmässigt är jag balettchef till och med 2018 med reservation för ändringar.

Det känns givetvis vemodigt att lämna alla artister och vänner som man jobbat med under flera år men det finns på samma gång så mycket kraft och energi i att få vara med om att skapa något nytt för framtiden, och då i Berlin.

Peter Bohlin/Cristian Hillbom
7 aug 2017

Intervjun gjordes 19 maj, bilderna från Operan är tagna 30 maj. Artikeln är slutredigerad 7 augusti.

NorrDans
GöteborgsOperan
Dans i Nord

Läs mer här:

Powered by SiteVisionlänk till annan webbplats